livet och döden vandrar som bekant hand i hand. fick reda på att en kär person kommit hem från sjukhuset nyligen. den person som kommit att bli morfar för mig. ringde honom idag för att berätta att jag tänker på honom.

jag visste att han inte skulle orka prata. jag visste att han skulle vara väldigt sjuk. ändå kommer verkligheten med all sin kraft. ändå blir man besviken, förvånad och ledsen. trots att jag vet. 

jag tänker inte sluta ringa. jag tänker inte sluta skicka vykort. om jag kunde skulle jag självklart åka dit. men jag fortsätter. på mitt sätt. jag vet att det är värt något för honom. och för mig. 

det är värt alla ansträngningar i världen - att inte glömma. 

idag var jag hos barnmorskan. ytterligare en vecka avklarad. entré till nummer 29 nu! hon mätte min mage. kunde konstatera på kurvan att min mage i vecka 29 är lika stor som en normal medelmage i graviditetsvecka 41. helt galet.

någon måste hört mina klagomål häromdagen. på väg därifrån när jag stånkandes och pustandes försökte ta på mig skorna fick jag faktiskt en kommentar! om magen.

- vilken fin mage du har! nej jag vet inte varför jag sa så. när jag var gravid avskydde jag när folk kommenterade min mage. men du har faktiskt det. den är jättevacker! 

jag blev inte det minsta arg. jag blev jätteglad! 

när jag kommit hem dök en vän upp. krypet blev superduperglad över besök. vännen hade dessutom med sig bullar. gissa om fikatarmen fick svårt att hålla sig i skinnet! 

nu ska vi snart lägga litet busfrö. hon har sovit dåligt under dagen. upptäckte efter maten att hon faktiskt är jättesvullen i munnen. snart snart kanske de där förbaskade tänderna vill spricka igenom. klart förståeligt om det blir jobbigt att sova då! 

i natt hände det. känslan var obeskrivbar. fantastisk. jag talar inte om någon erotisk upplevelse, även om händelsen närapå var orgasmisk. jag talar om min bok!

mening efter mening, sida efter sida. kunde inte slita ögonen från texten. kunde inte lägga ifrån mig fanskapet. ögonen höll på att domna bort. tröttheten var nästintill övermannande. men kraften som omslöt mig i sänglampans sken var starkare. spänningen. nyfikenheten. ivern.

pulsen brände på i hundrafemti. tankarna snurrade. svetten lackade. sambon tassade in i sovrummet klockan ett och undrade försiktigt om jag inte borde sova. jag som alltid däckar senast tio. JO DET BORDE JAG MEN JAG KAN INTE DET ÄR SÅ SPÄNNANDE HJÄLP MIG!

kom fram till att för min del som småbarnsförälder är läsning till ett på natten likamed en läsning till fem på morgonen i ett tidigare liv. härligt att känna så igen! 

update: läste ut liza marklunds nobels testamente. är en riktig sucker för svenska deckare! nästa projekt blir en plats i solen. 

det är alltså detta badhusbesökare glor på. kan berätta att när jag väntade krypet kom främmande människor fram till mig på stan för att klappa min mage! tur för dem att jag blev så paff och nollställd. annars hade de fått en fet smäll. så gör man väl ändå inte? eller är det bara jag som är känslig och inskränkt tråk-svensk? i så fall är jag den första att erkänna att beröring inte är min grej. 

tvillingmage vecka 28

frejamage vecka 28

sitter med färg i håret. och färg i ansiktet. på axlarna. magen och ryggen. hej och hå vad det går när heffaklump ska göra sig fin. har bokat sambon i tio minuter för att skölja ur eländet. själv måste jag knäa på golvet och hålla mig stadigt i badkarskanten för att inte trilla omkull.

babysimmet var kul. men höll på att bli galen i omklädningsrummet. det har aldrig hänt förut. gick till och med in på toa för att byta brallor och svänga av mig handduken. jävlar vad folk glor! jag har ingenting emot att människor tittar. har ingenting emot att små barn pekar. definitivt ingenting emot att barnens mammor viskande måste förklara att det bor (en) bebis inne i jättemagen. men när vuxna människor ställer sig och fånstirrar, då blir jag förbannad!

det vore skillnad om någon tittade på magen. liksom bara konstaterande. typ en gravidmage, vad trevligt. eller kanske en gravidmage, usch. inte vet jag vad vi kan ha för olika referensramar. men det ogenerade stirrandet, som om de inte sett något liknande i hela sitt liv, det blev lite för mycket idag. i så fall hellre en kommentar, på gott eller ont.

nåväl. earth hour ikväll. ska släcka ned i lägenheten. sambon sitter vid en dataskärm och själv skall jag ha en sänglampa tänd och läsa lite. om jag inte hinner somna först. men nu, grabba tag i badkarskanten!  

stormen lade sig igår. inombords. efter ett rejält monsunregn. om ni förstår. idag är jag trött. känner mig uttömd. men på ett bra sätt. är redo att börja om. fylla tomrummet med det jag själv vill ha däri.

idag börjar tredje kursen babysim. ska bli spännande. hoppas bara viruset i bassängen är borta. första gången jag är lite orolig för att åka och bada! får se till att krypet inte dricker så mycket vatten. lättare sagt än gjort med vilda hilda i plurret. 

vilken tur att jag och freja var på bvc i veckan för tandinformation. imorse slog hon skallen i golvet så blodet sprutade. fick höra av tandsköterskan att vanligaste orsaken till att barn blöder mycket från munnen är för att de slår i senan som finns där framtänderna så småningom skall sitta. mycket riktigt. efter lite pill kunde vi konstatera att så var fallet. skönt att vara förberedd, och därmed lugn! 

vad kvällen bär med sig återstår att se. kanske kryper jag återigen in under den där filten. men med ett annat hjärta denna gång. 

det är storm ute. det är storm inombords. för första gången denna vinter suckar jag inte tungt när snön faller ännu en gång. jag känner ingen uppgivenhet när trädkronorna kämpar i vinden, fönstren skallrar och marken försvinner. för första gången denna vinter välkomnar jag oväder. jag välkomnar storm. och jag lättar. 

vädret utanför speglar mina känslor inuti. just nu. det stormar. det är kaos. det är rivande kallt. det är överväldigande och omfattande. jag identifierar mig med virrvarret. känner mig lättad över att någon förstår. moder natur. 

jag kastar av mig filten. rätar på ryggen och sträcker ut mina armar. känner mig inte ensam längre. 

winnerbäck-humör. lite oinspirerad och lessen. men inte av kraven och stressen. kanske på grund av den vintriga tristessen. känner inte för mycket just nu. vill hem till någon annans soffa och sitta under någon annans filt. känna mig liten ett tag.

konstiga humör. konstiga väder. konstiga känslor.