krypet är så glad. det är otroligt. fascinerande. varje dag hör vi ett nytt skratt. ett nytt roligt ljud. ett nytt uttryck för lycka. nu skrattar hon nästan hela tiden. hade jag vetat att en ettåring kunde skapa dessa känslor i mitt mammahjärta hade jag gladeligen tagit hand om tio kolikbarn till. på samma gång.

idag har vi farit runt lite. köpt tråkiga men nödvändiga grejer. och roliga och presentiga saker. i centrum höll kulturskolan konsert. summertime med mera. krypet och jag dansade. det här med att skämmas hör tiden före barn till, haha. hon och jag gick hand i hand längs gågatan. och hon skrattade. som hon skrattade. en man på en bänk pekade och utropade nämen vad söt! och förbipasserande garvade med. mitt lilla tokkryp.  

känns så bra att hon oxå får positiv uppmärksamhet. annars funkar tvillingvagnen som en magnet. vi pausade på ett café för att alla kryp behövde äta. då kom en äldre dam fram och frågade om hon fick titta i vagnen. sen fick jag höra hennes sorgliga historia om två barn som dött ifrån henne, och om ett tredje sladdbarn som blev ljuset efter mörkret. innan hon vände sig om för att gå sa hon och du ska bara veta vad söta ni är när ni kommer!  när jag blir gammal ska jag oxå bli gullig tant.

gullig tant med diskmaskin. det är fortfarande helt galet underbart med denna skönbrummande hemhjälp under diskbänken!

regnet öser ned. brukligt väder på midsommarafton. vi dukar upp picnic inomhus. blir nog bra det med. hoppas ni alla får en trevlig kväll och trevlig helg!

vardagsbetraktelse 2.

tog en promenad igår som slutade på affären. inhandlade lite inför dagens midsommarafton. kryssandes med tvillingvagnen mellan trånga gångar i affären gick jag förbi en av de anställda som stod och plockade upp varor. vilda på armen och yla i vagnen.

"nämen!" sa hon. "har du fått tvilingar?" jag svarade ja och sa att jag hade en ettåring med mig oxå. pekade  bortåt sambon med kryp. "oj! då har du att göra!" kunde inte annat än säga ja till det oxå. "men har du en snäll man?" 

för tredje gången i denna tiosekunderskonversation svarade jag ja. log till och med och tänkte på hur snäll min man faktiskt är. efter kassan, när vi kommit ut igen, slog det mig. då trodde jag knappt det var sant. 

fortfarande är det alltså självklart att kvinnan stannar hemma och tar hand om alla barn. mannen pysslar väl med viktigare saker. men om mannen mot förmodan alltså hjälper till med sina egna barn, så är han snäll?! vi är föräldralediga båda två just nu. och visst är han snäll, men inte för att han byter blöja, matar småkryp och leker med freja! det är vår gemensamma plikt! 

måste passa på att säga. för tillfället prioriterar jag en stund då och då till att uppdatera bloggen. men mina egna favoritbloggare hinner jag tyvärr inte följa. inte just nu. vill ändå få sagt att jag är otroligt tacksam för fina och värmande kommentarer, och att jag inte svarar på någon fråga eller hör av mig betyder absolut inte att jag slutat bry mig. bry mig det gör jag. massor. men tiden vid datorn är väldigt begränsad just nu. och det är självvalt såklart. tids nog vet jag att kvällarna blir "mina" igen när barnen sover. tills dess är kvällarna våra och fulla av bebisgos.

storasyster fortsätter att vara glad. men shit pommes frites vad hon testar nu. självklart försvinner det glada humöret som blixten när testandet resulterar i ett nej, men har åtminstone denna dag återkommit sekunden efter.

jag måste erkänna att jag tycker det är otroligt spännande. hade jag sovit ännu mindre än vad jag har gjort inatt skulle jag säkert blivit galen, men med sömnminuterna på min sida tycker jag detta är fascinerande! det verkligen syns, hörs och märks hur hon utvecklas på alla möjliga olika vis, och för att lyckas fullt ut måste hon såklart utmana både ödet och sina föräldrar, haha. 

småkrypen har haft en gosig dag. de har turats om med att vakna och skrika kramas! kramas! kramas! mysigt. tänker ungefär en miljon gånger varje dag på att sverige har skänkt sina invånare en otrolig förmån, nämligen föräldraförsäkringen. tänk om jag varit ensam hemma med tre virvelvindar... 

och diskmaskinen brummar på. med gott samvete. den är till och med miljömärkt med svanen, och självklart använder vi miljövänligt diskmedel. känns så otroligt skönt med en hemhjälp! 

idag har krypet haft en strålande dag. hon har smilat stort nästan hela tiden. krypit omkring och pussat mina fötter. gömt sig bakom hörn och möbler, tittat fram och skojskrattat HÄÄ! HÄÄÄ!

hon har klarat sig mycket själv idag. inte alls varit klängig. självklart varit med överallt, men på egna ben. hon har gått mycket själv idag. som mest räknade jag till tolv steg utan stöd. snart springer hon!

igår införskaffades lite vardagslyx till hemmet. i-landslycka till hundra procent. vi köpte diskmaskin. ett stort stress-ok föll från mina axlar i samma stund som den startades första gången. skulle lätt kunna somna på köksgolvet till det härligt dova brummandet. hjälp med disken efter frukost, lunch och middag betyder avsevärt mycket mer tid till små kryp. 

vardagsbetraktelse 1.

det skulle kunna se ut så här. krypet är på dåligt humör. en stark pappa kämpar med vild ettåring. skor på. hämta jacka. skor flyger av. vart är kepsen. på med tjocktröja. vart lade jag jackan nu då. en sko borta. på med kepsen. amningsförvirrad mamma klär på småkryp. strumpor på händerna. i brist på annat. stickade pyttetröjor och skyddande mössor. ny blöja. upp med brallan. bajs. fäktande armar. vart är nappen. fram med en blöja till. rumpan bar. kissar. bodyn blir blöt. men lilla yla... mamma ler och upptäcker för sent att hon pratar med vilda. efter tjugo minuters femmanna-skötbordsdans är det dags att rulla ut vagnarna till hissen. då inser föräldrarna att de fortfarande har kaviar runt munnen, oborstat hår, mjukisbrallor och nattlinne! 

haha. riktigt så illa är det inte. än. men nog blir det stunder av förvirring. 

den som väntar på något gott väntar alltid för länge. men jag håller åtminstone vad jag lovar. så här ser småkrypen ut!

vilda och yla

måste berätta att kläderna i bilden ovan införskaffades av min mamma. de har storlek 40! visste inte ens att det fanns så små bebiskläder. 

lämna mig inte syster