ilska och frustration föder som bekant ofta kreativitet. här kommer kvällens estetiska bildverk, en förstklassigt klockren grisapa!

ja, nu tycker till och med jag att det börjar gå till överdrift. men den var rolig att rita. 

morr! en kvart innan jag ska hoppa på bussen ringer gubben och säger hej, bilen är såld. VA?! konversationen lyder ungefär såhär:

jag: va?!

han: ja, jag sålde den nu.

jag: men vi hade ju bestämt att jag skulle komma och titta på den. jag trodde du skulle hålla den till mig då...?

han: neej, jag har sålt den...

jag: men, jaha? om det var först till kvarn som gällde hade du väl kunnat säga det till mig? (har pratat med honom två gånger under dagen och diskuterat olika saker, bland annat betalning)

han: jaaaa...men den har legat ute på annons i ett halvår nu, du hade kunnat hitta den för två månader sedan om du hade velat.

jag: va?! (börjar vid det här laget fundera på om han skämtar) DET SPELAR VÄL INGEN ROLL när vi har gjort en överenskommelse om bilen?!!

han: jaaaa...men jag har en annan bil du kan titta på! en ford mondeo, den är ju större och bara för sjutusen...

jag: nej tack. jag har hållt på och krånglat tillräckligt med försäkringsbolag om den här bilen så jag är inte intresserad.

han: men...

jag: och jag är väldigt besviken över att du sålde den fast vi hade bestämt att jag skulle titta på den.

han: jaha... ja det var ju tråkigt att det blev såhär. 

när jag själv säljer begagnade grejer via blocket är jag noga med att tala om ifall det finns fler intressenter och i vilken ordning du som ringer i så fall befinner dig i. typ javisst kan du komma klockan åtta, men jag har en annan som ska kika klockan sju så den kanske inte finns kvar då. inga missförstånd. i detta fall glömde jag bort den lilla detaljen att fråga rent ut om han kunde hålla bilen till mig. dumt gjort. jag har lärt mig en läxa. men fy fan vad arg jag är. jag tycker han kunde skött det lite bättre, eller överreagerar jag?

har suttit i flera timmar på nätet och i telefon och kollat runt med försäkringsbolag, trixat med parkeringsplats och så vidare. krypen fick lägga sig tidigare ikväll för att jag skulle hinna åka iväg. och nu får jag hänga tvätt i stället. jävla skit. usch vilken dålig energi jag vibbar nu!

borde naturligtvis lyssna på min far. var inte arg, var glad över att han åtminstone ringde, så du slapp åka dit. så klokt. så sant. och samtidigt så skönt att tillåta sig att vara arg... 

det var helt enkelt för bra för att vara sant. grisapa. 

ujuj. är så pirrig så jag håller på att trilla av stolen. ska vi äntligen bli bilägare igen? jag som tyckt att vi klarat oss så bra på bussen. men med nya tider kommer nya utmaningar. vi åker inte längre kommunalt och handlar. det vi får med oss med tvillingvagn och krypets vagn är inte värt att kuska runt halva stan i flera timmar för.

därför ringer jag runt om kvällarna och ber snällt att få låna bil när skafferiet skriker efter storhandling. så kan vi ju inte hålla på i evighet. även om många snälla runt omkring oss mer än gärna lånar ut!

ringde på en annons i morse. som låter för bra för att vara sann. får med mig bror ikväll för att titta på den. ingen av oss är någon expert på bilar, men tillsammans ska vi nog kunna genomskåda en eventuell blåsning, haha. och är det inte någon sådan kommer våra liv underlättas avsevärt inom snar framtid. wiiho!