igår kväll var det dags. trodde jag. förvärkarna var inte nådiga. ringde våra barnvakter och kollade av läget inför natten. tog tabletter men kände bara hur allt blev värre för var timme som gick. låg och längtade efter te och macka i soffan men vågade inte ens sitta upp. när jag med bultande hjärta omfamnade kudden för natten sa det plötsligt poff! och allt försvann. som om någon svingat sitt trollspö och med ett enda virvelslag lugnat ned hela min spända kropp. ännu en dag avklarad...

idag har vi varit på ultraljud och träffat en läkare för förlossningsplanering på sjukhuset i stan. enligt ultraljudet håller de sig fortfarande inom godkända viktramar, men hade inte gått upp så mycket som jag hoppats på. enligt barnmorskan var tvilling nummer ett särskilt svår att mäta eftersom hennes huvud låg långt ned i kina. 

läkaren hade inte mycket nytt att förtälja. samma planering här som på det andra sjukhuset. håll tummarna för att de stannar kvar i gratisboendet åtminstone tolv dagar till! 

så över till en annan tvilling. världens bästa kryp är som bekant född i tvillingarnas tecken. hon har det ganska jobbigt just nu, framför allt på kvällarna. nånting är i görningen och hon förstår inte riktigt vad. nånting är inte riktigt som vanligt och hon kan inte sätta fingret på det. hur mycket hon än pekar och pekar. hon verkar dock inte känna av någon större stress i situationen, det mest elementära fungerar perfekt, som mat och sömn och så vidare. och så här filurigt söt ser man ut när ettårsdagen närmar sig: 

näst efter agnes är nog detta hennes favoritkompis just nu! 

och så här busig ser man ut när alla böcker rivs ut ur bokhyllan