idag skulle en kär vän kommit på besök. tyvärr fick hon drastiska förhinder så eftermiddagen blev plötsligt gapande tom. jag övar gärna på min mindfulness och lever helst i nuet. men en blick mot morgondagen måste jag ändå ha. därför har jag oftast en lätt planering över kommande dag innan jag försöker äntra drömmens land. av den anledningen blir jag alltid lite tagen på sängen när det inte blir som jag tänkt mig. liksom vad ska vi göra nu då?

det ordnar sig alltid. men de där sekunderna av förvirring stannar tiden. på sitt sätt. krypets näsa fick ett snor-utbrott inatt och det avgjorde saken. vi stannade inomhus och pysslade. riktigt kul var det eftersom hon var på ett väldigt lätthanterligt humör. roade sig själv mesta tiden.

hon har en sån där matstol av äldre modell som man kan vika ned till en stol med bord framför. när hon sitter där ställer jag en liten låda med leksaker på bordet som hon kan riva i. det tycker hon är jättekul. det roligaste är dock att hon ser så viktig ut. tungan rätt i munnen och full koll på prylarna runt omkring. i den stunden kan jag verkligen tänka mig henne vid ett skrivbord i framtiden.

sen började jag sätta upp barnspärrar i köket. två blev det. bara hundrasjuttio kvar. ungefär. har insett att det bara är att drömma och glömma att barnsäkra hemmet när två till små kryp är här. det måste bli gjort innan dess. och innan någon lär sig krypa.