har segat mig på föräldrafronten. när det gäller öppna förskolor och sånt. förutom babysim har vi inte varit iväg på nån särskild bebisaktivitet. istället har jag farit omkring hos vänner och familj när socialtarmen spökat.

idag var vi dock iväg till en öppen verksamhet jag hört talas om. i kyrkans lokaler, dock ej kyrklig verksamhet. perfekt. kan inte se mig själv sitta i ring med krypet i famnen och sjunga om gud. skulle inte kännas helt bekvämt. hon är ju inte ens döpt. av samma okristliga anledning.

måste flika in och säga att det är toppen att kyrkan har så mycket verksamhet för barn i alla åldrar. man behöver inte vara kristen för att ta del av den. så att ingen missförstår mig. själv känner jag bara att jag hellre väljer annan verksamhet i första hand. och det måste ju vara upp till var och en.

hur som helst. massor av barn. massor av intresserade föräldrar. två helgoa ledare och massa leksaker. stoj och stim. sång och fika. vi blev välkomnade med öppna armar direkt. och krypet fullkomligt älskade stället. hon log så öronen fladdrade. ledarna blev fascinerade. normalt sett tar det några gånger sa de, innan kontakten med barnen blir så total. kul att krypet är inne i en multisocial period just nu. tacka och ta emot.

efteråt. kryp slocknade i vagnen. jag krympte ihop på bussen. huvudvärk. trött. när vi kom hem tog sambon hand om henne så jag kunde sova. inte bara bebisar som blir utmattade av stoj och stim. puh!