jag rymmer. bebis har varit vaken inatt. bebis har kolik nu. jag är trött och utan tålamod. då rymmer jag. in i mitt huvud.

det är ganska ödsligt. tomt och lite kallt. ty så är det när jag måste isolera mig. ensamt. stänga av skriken innan de når öronen. stänga av sucken innan den når munnen. istället sätta mig i mitt huvud där det är tomt och kallt. slå armarna om mig själv och tänka i tystnad. 

en fristad. som fungerar. när jag hittar ut igen har krypet somnat i min famn. det monotona klappandet och vaggandet fortsätter jag med en stund till. tröst. med mig ut har jag även lite energi. den använder jag sparsamt. så att det räcker till nästa gång jag rymmer. 

tvåmånaderskontroll avslutad. det gick bajs. krypet vrålade konstant. hon var superdupermegatrött eftersom allting skulle hända på hennes bästa sovtid. en riktig tröttis med ond blick mötte läkaren.

jaså vill ni ha ett leende? glöm det tänkte krypet. jaså vill ni att jag ska ligga på mage och lyfta huvudet? fetglöm det tänkte krypet. jaha du vill lyssna på hjärtat? bäst jag skriker lite högre tänkte krypet. 

så kan det gå.