uppdatering kolik. för den som undrar. öronproppar användes fortfarande flitigt här hemma. således håller det i sig. en sak fungerar dock ganska bra nu, jämfört med alla andra metoder, och det är bärsjal. sak samma om hon tystnar i tio minuter eller en halvtimme när hon sitter däri, tio minuters tystnad är öronbalsam när det stormar. det har hänt att hon efter ett tag somnat i sjalen, och när hon vaknat är anfallet som bortblåst.

beslutade oss för att sluta med minifom. trots all lovprisning det får från alla håll. tycker inte att det hjälper. istället kräks hon slemmigt och äckligt av det. ser ut som stora spottloskor. milt sagt. blir koliken värre får vi ju bevis på att det trots allt hjälpte lite grann och kan börja igen. skulle det vara sak samma är det en grej mindre att trycka i henne. 

har precis sett sverige-norge i handboll. klarar mig perfekt utan os och andra stora mästerskap. är knappast någon sportslav. struntar fullständigt i ligor, mål och poäng. ändå slutar det alltid på samma sätt. att jag sitter där. fastnaglad.

skidskytte är lika engagerande som handboll. störtlopp som fotboll. det har nog aldrig hänt att jag kollat tv-programmet och tänkt "måste se matchen klockan åtta." istället zappar jag förbi. och fastnar.

tagen av stundens hetta. uppslukad av kommentatorernas engagemang. bitandes på naglar av spänning. jublande vid seger, nedslagen vid förlust. trots att jag inte bryr mig. egentligen.

nä. måste nog krypa till korset och erkänna. sport är ganska kul ändå.