jag tror det är midvinter. jag är en björn som vaknat alldeles för tidigt. gått upp till grotthålet och tittat ut. fått en flinga på näsan, fnyst och lagt sig för att somna om.

jag är katastroftrött. trots att jag vilade två timmar igår kväll. trots nio timmars sömn. trots ordentlig mat och lite promenad. trots tillskott och mycket kärlek. jag saknar inget. ändå känns kroppen tömd på energi.

har känt av foglossning i några veckor nu. visste faktiskt inte ens att det var det. tänkte att det händer så mycket konstigt med kroppen nu, orka bry sig om allt som gör ont. beskrev i alla fall för barnmorskan hur det kändes, eftersom det tilltagit i styrka och blivit mer och mer störande. känner mig ändå ganska lyckligt lottad. foglossning i åttonde månaden. det kan jag stå ut med. finns ju de som sitter i rullstol efter tre.

och krypet sen då. en riktig galenpanna. det är trångt i magen nu och hon ligger med huvet ned. finfint tycker jag, ligg kvar så. men hon ska vända på sig, hit och dit, upp och ned, fram och tillbaks. det är roligt samtidigt som det är konstigt, mysigt, knasigt, smärtsamt och bökigt. vår lilla kryp-alien.