vad roligt det är att laga mat på spishäll. pastavatten kokar upp på tre röda sekunder. smöret smälter i pannan innan jag hinner blinka. löken fräser färdigt på nolltid.

tidigare i eftermiddag stekte jag fem matlådor pannkaka. alltid bra att ha i frysen. plus att det är himlans mumsigt oxå. eftersom jag har intensiva jobbperioder kändes detta inte tillräckligt. nu på kvällskvisten har jag gjort i ordning lite quornfärssås och pasta. fler matlådor. toppen.

och fort går det. jag hinner knappt med. och roligt är det. kom på att det nog är första gången i hela mitt liv som jag har lagat två maträtter på en dag till mig själv. på jobbet händer det ju ständigt. men det har nog aldrig inträffat förut i mitt eget kök.  

nu har vi ett hemnummer igen. som faktiskt går att ringa till. otroligt. i tidigare inlägg har jag förundrats över hur allting funkar. genom att snubben i andra änden knapprar lite på en dator får han mitt modem att dansa. nu är jag dock förundrat över saker som inte funkar istället.

jag ringde och förklarade mitt ärende. vad jag gjort hittills, vad de sagt, vad som hänt. killen förklarar att det inte kan fungera eftersom mitt telefonnummer inte finns registrerat på modemet och tjänsten inte ens är inkopplad! trots att två olika personer vid två olika tillfällen förra veckan kollade upp modemets serienummer för att göra just detta.

tredje gången gillt. efter tio minuter fick jag tut i örat. äntligen.  

hemtelefonen funkar fortfarande inte. ska felanmälan den igen. jag undrar vad som gått galet. eftersom hemtelen inte funkar har jag ringt massa extra samtal med mobilen. typ till organisationer, facket, bredbandsbolaget såklart, hyresvärden med flera. såna som antagligen inte har comviq och därmed tillhör min lista på vilka man ringer med den fasta luren.

av denna anledning har jag förväntat mig en högre mobilräkning än normalt denna månad. i och med flytten blev det en del ringande hit och dit oxå. så det skulle definitivt inte vara konstigt. har skickat typ tusen fler sms än vad jag brukar göra, bland annat till personer som inte har samma abonnemang som jag.

jag har ett bra abonnemang, tycker jag själv. betalar ungefär 40 kronor i månaden i abonnemangsavgift och ringer därefter allt jag behöver. är ingen telefonpratare egentligen, så det blir inga timmar när jag knappar in ett nummer. oftast.

räkningen ligger på en hundring varje månad. helt okej. denna månad räknade jag därför med ett par hundringar, kanske tre. fick ett sms idag om att de drar 58 kronor från mitt konto i slutet av månaden. visst, jättebra, men hur fasen gick det här till? berätta så jag kan göra likadant igen!

jag har väl berättat tillräckligt. om arbetssituationen på jobbet just nu. det mest störande just nu är att man aldrig är riktigt ledig. nu ringde en tjej från jobbet. för att vi var tvungna att prata om en grej. planera inför morgondagen. eftersom jag är ledig skall jag inte behöva ta emot arbetsrelaterade samtal. det blir såpass intensivt ändå att man behöver varenda minut man kan få för att koppla bort sina arbetsuppgifter.

jag fattar lika bra som hon att hon inte har något val. i detta fall är det bättre att hon ringer och kollar med mig hur jag vill göra, istället för att anta medan jag själv inte har en aning om situationen. men det är så förbannat irriterande! självklart beror det på personalbrist. därför måste man planera och diskutera på sin fritid.

jag känner mig som en jäkla gnällkärring. men det är oxå vad jobbet blivit på sista tiden. ett gnällkärringställe. och vi försöker alla göra det bästa vi kan, men saker går hela tiden åt pipsvängen ändå.

min countdown har börjat. det är inte så långt kvar till den trettionde april. det kommer gå fort. jättefort. jag kommer inte hinna blinka. imorgon är det den trettionde april. imorgon är jag gravidledig...

imorse fick jag ta del av världens roligaste uppvisning. medan polackerna sprang omkring i trappen som yra höns försökte jag hitta lugnet ut genom fönstret. två mornar i rad har jag nämligen sett en liten ekorre där ute.

genom våra stora panoramaliknande fönster i alkoven i vardagsrummet ser man ut på en slänt med massa träd. lite lövträd, mest barrträd. det ser lummigt och vackert ut. trots att vi bor sju våningar högt har träden inga problem att haka på så långt. när jag sitter i soffan och kikar ut är det som att skogen finns precis där.

gissa om jag blev glad. min kompis kom skuttandes igen! hela trädtoppen svajade. sen kom en till. och en till. och en till. och en till. och en till! plötsligt sattes flera träd i gungning och jag såg hur flera stycken djur flög omkring mellan granarna. de sprang upp och ned för stammarna, sprang hit och dit på grenarna, hoppade, skuttade, flög och for. 

jag räknade till sex stycken ekorrar som lekte tillsammans! aldrig i hela livet har jag sett så många ekorrar på en gång. roligast såg det ut när de helt plötsligt bestämde sig för att trädet längst till vänster inte dög längre. nu skulle alla iväg till trädet längst till höger!

först kom en ekorre och sprang. från gren till gren till gren. från träd till träd till träd. tätt efter kom nästa ekorre. och sedan fyra till. på rad. den sista ekorren halkade efter lite grann, då stannade den nästa sista och tittade bakåt och väntade. när den sista korren var ifatt sprang de vidare.

naturen är underbar. vad härligt det är att ha den så nära. i tofflor och morgonrock med tekopp i hand fick jag en uppvisning som slår allt på TV.  

ledig dag. som vanligt när det inträffar är det redan massa konstiga saker inbokade. fattar inte hur jag gör. i och för sig kunde jag själv inte rå för dessa saker. den här gången.

ställde klockan på sju och satt sedan med spänd förväntan i soffan. försökte gnugga gruset ur ögonen och förbaskade denna lediga dag. efter en halvtimme hördes de första ljuden. sen var allt i gång. det fullkomligt vimlade av polacker i hela huset. som borrade och snackade och sprang omkring och drog sladdar. 

vid halv två var de klara. nu har vi en grå låda i väggen som indikerar statsnät, plus en bättre fungerande kabel-TV. typ. om jag förstod lappen rätt som trillade in i brevlådan för några dagar sedan. 

kl.11 var det dags för nästa nisse att komma hit. hyresvärdens områdesansvariga kom på hembesök. vi hade gjort en lååång lista för honom att gå igenom. det gick bra. pucko charmade som vanligt brallorna av en ny besökare och han inställde sig vänligt till det mesta.

kontentan av det hela blev att det inte kommer åtgärdas så mycket i lägenheten. men våra anmärkningar kommer åtminstone tillföras besiktningsprotokollet. och han dyker upp igen nästa vecka för att fixa lite småprylar, bland annat:

byte av badrumsskåp, sätta igen massa plugghål i badrummet med silikon, borra upp gardinfästen i sovrummet, sätta dit en fönsterhasp i ett annat sovrum, kolla upp en fuktskada i ett tredje sovrum, göra något åt vardagsrumsfönstrena som varken går att öppna eller stänga, slipa till två fula lagningar under en fönsterbräda, återställa ett farligt "hemmabygge" vid en lampkontakt samt göra ett cylinderbyte i ytterdörren.

tack så mycket pucko. hon fixade det mesta.  

var kanontrött vid hemkomst igår kväll. jobbat från morgon till kväll. personalbrist som vanligt. mycket att göra. fötterna gjorde ont och energin var slut. sambon och jag rafsade ihop lite middag och bestämde oss för den ultimata svenska traditionen i soffan. melodifestivalen.

ack ve. i så fall är vi inte särskilt svenska av oss. när christer sjögren dök upp i rutan vände vi huvudena långsamt mot varandra och utan ett ord slängde vi oss båda två efter dosan och bytte kanal. sen somnade jag. två timmar senare väckte sambon mig och jag hade ett fint märke i hela ansiktet efter hans byxor. 

nu är det jobbardax igen. börjar 8 slutar 19. när jag kommit hem ikväll ska vi göra en lista över de saker som borde åtgärdas i lägenheten. åtminstone uppmärksammas. typ en fuktfläck i taket och en trasig golvlist. multum med borrhål och andra fula saker. imorgon gör vår hyresvärd ett hembesök för att se att allt är i sin ordning. då ska vi överlämna listan så att den åtminstone hamnar till besiktningsprotokollet.

och nu. frulle. sen ta min bok och hoppa in i bussvärlden. har förresten läst ut håkan nessers kim novak badade aldrig i genesarets sjö. nu läser jag eva dahlgrens att närma sig ett träd. har inte kommit så långt än.

igår var första gången jag någonsin sa att jag hatar mitt jobb. hatar är annars ett ord jag aldrig använder. det beskriver inte så mycket. är dessutom ganska överflödigt. och i normala fall ett ord jag inte kan stå för i många lägen.

igår var dock annorlunda. jag hatade verkligen att vara där. för det första var jag ensam. den tiden på dygnet skall man vara två. ingen vikarie insatt. jag som haft semester i ungefär en vecka var tvungen att börja läsa in mig på viktig information.

det visade sig att något kvastskaft räknat med att jag skulle kunna vara på två ställen samtidigt, jobba med två olika personer i två olika stadsdelar av staden, förutom det kunna flyga obehindrat mellan olika destinationer. jag började mitt pass med att sitta en timme i telefon och försöka fixa allt. då hade det funnits personal på stället så nära inpå som en timme innan jag kom. jag var så arg och så less.

misstag sker. vem som helst kan ha en snurrig dag. då är incidenter av denna typ helt okej. men det är inte okej längre. skillnaden är att idiotfel av större och större slag händer hela tiden. vad beror det på? trött personal? massflykt från mitt arbete? för mycket vikarier? ingen lust? nonchalans?

inte fan vet jag. men det ska bli otroligt skönt att snart slippa därifrån på ett tag. det är inte det lättaste att söka nytt jobb efter en mammaledighet, men man kan åtminstone försöka.

tilläggas bör att jag inte hatar mina arbetsuppgifter. jag jobbar inom vården med människor. det trivs jag med. det jag skyr som pesten är dålig kommunikation mellan personalen, dålig planering och bristande omdöme.