det borde blivit en bild denna vecka. men har inte hunnit. borde blivit lite vecko-uppdatering oxå. samma där. hur som helst. vecka 24 är passerad. idag börjar vecka 25. kanske kommer det en bild nästa vecka istället. vi får se.

magen växer i alla fall. jag tror hon mår bra där inne. flaxar och har sig. mer än någonsin. tycker mig märka att det rör på sig mer och mer för varje dag nu. och det börjar kännas rejält. kan knappt somna om det inte är lugnt. men det är ju trevligt på sitt sätt.

den mysigaste stunden inträffar då sambon kryper ned i sängen bakom mig och lägger sin varma hand på min mage. då somnar jag nog även om tredje världskriget skulle dåna utanför sovrumsfönstret. 

mår dock inte alldeles toppen. som säkert framgår lite här och var. orken finns inte. lusten har tagit slut. jobbet har stulit all energi och nu orkar jag inte mer. ska träffa läkare på tisdag och se vart det leder. in i väggen vill jag inte igen. men har kommit så nära att näsan trycker mot nyckelhålet.  

har förresten avslutat zombieutredningen på karolinska. jag är vanlig människa. ingen större genetisk benägenhet att bilda blodpropp än någon annan. känns skönt att veta. fick dock order om att använda stödstrumpor i vaket och aktivt tillstånd. utifall att.

vaknade mitt i natten när sambon gick och la sig. från jobbet in i trötta verkligheten. drömde om allt jag gjort under dagen och allt jag inte hunnit göra. allt jag borde göra och allt jag kommer att göra. hörde röster och ljud och skrik. ansträngande att jobba även när man sover. ont i kroppen slapp jag i alla fall. alltid nåt.

stressad till bussen på min väg mot sjukgymnasten. sprang förbi sambon och hojtade "är du oxå på väg till jobbet nu?" det tog ungefär två minuter innan jag stannade upp och sa "men vänta nu, jag är ju inte på väg till jobbet." snurrigt det blir ibland.

sen kom det krypande. sakta men säkert. hjärtslagen. svetten. muntorrheten. yrseln. klaustrofobin. nej nej nej nej. ingen panikångest nu tack. det tar vi en annan gång.

hos sjukgymnasten försökte jag sitta och läsa min bok i väntan på min tur. någon hade inte satt fast orden på sidorna. de flöt liksom runt, huller om buller. huvudet blev tungt och jag somnade där jag satt i stolen. kanske kroppen behöver lite vila ändå. vaknade dock snabbt när jag hörde ett skrik i huvudet. påminde starkt om en sorts sömntabletter jag tog förut. hörselhallucinationer kallades det.

allt gick väl hos sjukgymnasten. jag låg på en brits medan min rumpa vibrerade av elektricitet. mycket behagligt. effekten höll i sig i ca två timmar dessutom. ännu bättre. inget ont, och jag kunde gå rakt. istället för att linka på sidan som någon med osynlig käpp.

mötte upp nathalie och vincent på stan. fick en trevlig överraskning. den som spar hon har. om man heter nathalie. för jag fick välja babykläder för trehundra spänn som hon betalade med kuponger. dagens julafton. och fina grejer blev det. är alldeles särskilt förtjust i en svart body med vita stjärnor på. åsså den röda bodyn med vita får.

känns fortfarande ovant att titta på barnkläder. alla färger och modeller. jag blir helt snurrig i huvet. känns dock som det är en aktivitet jag lätt kan vänja mig vid, hihi.

att ta tjuren vid hornen är inte det lättaste. särskilt inte när det handlar om att sätta mig själv i främsta rummet. och jobbet i andra. men barnmorskan tyckte att jag skulle sjukskriva mig omedelbart, och efter en veckas betänketid har det blivit så. omedelbart med modifikation.

att bryta ihop av utmattning och gå runt med magkramper och hjärtklappning var tydligen inte bra. det visste jag väl. egentligen. blir bara så trött på mig själv när andra människor måste banka in det i skallen på mig. plikten framför allt. ibland är jag verkligen en urbota dum tok-svensson ut i tårna.