one of those days. en sån dag då jag hellre skulle legat kvar i sängen. en dag då jag hellre ätit frukost framför tv:n. en sån dag då jag hellre skulle varit ute och fått se dagsljuset. det blev inte så. min arbetsdag började halv nio imorse och slutade klockan tio ikväll.

blod och spya överallt. skrik och tårar och panik. en autistisk människa i raseri. ledsen, utmattad, stormförbannad. utåtagerande. hon for omkring på golvet, jag stod upp. hon kröp och slängde sig och klöste, jag hoppade undan och gick runt. akta krypet. nya utfall, nya undanmanövrar.

en stängd människa. svår att nå in till. blod rann och gammal kräks spreds ut. jag här, hon där. hela världen emellan. rädda krypet. öronbedövande illtjut och besatta hot. en rivande, klösande, bitande och slående människa. akta krypet. målet var jag.

så ser mitt jobb ut ibland. då och då undrar jag varför jag går tillbaka nästa dag. men imorgon är jag ledig.