vecka 8.

träffade en läkare idag. som gjorde ett ultraljud. pinsamt som det känns i en beklämd situation som denna, med brallorna nere och allt möjligt uppstoppat på ett visst ställe, utbrast han:

- men titta, där inne har vi ju ett litet kryp!

och vad kunde jag göra annat än börja gapskratta.  

sambon och jag stirrade fascinerade på skärmen. där låg det. ett litet frö. och hjärtat pickade som bara den. vi hade räknat rätt sånär som på en dag. från och med nu börjar de nya graviditetsveckorna på onsdagar.

att få göra ultraljud redan i vecka 8 är unikt häromkring. läkaren sa att de på det sättet avviker från normala program. de vill helt enkelt försäkra sig om så tidigt som möjligt att allt är bra. och visst var det bra. mer än bra. det var kanontokigt bra.

han sa åt mig att sluta skratta så han kunde ta en bild. det var lättare sagt än gjort. jag som trodde jag hade ett frö där inne. istället är det ett kryp. som idag är 1,4 cm lång.

till slut blev det en bild som vi fick ta med hem. och det är nog det finaste vi äger just nu. 

dags för lite omstrukturering. välbehövligt och nödvändigt. vet ej om det är denna syn som skall drabba bloggläsarna i framtiden, det visar sig. just nu speglar den mina känslor både utanpå och inuti.

som istappar om natten. mörka dagar. och frosten.