grattis storasyster till 35 år idag!

min mor pratar med min systerdotter om klänningen hon ska ha på skolavslutningen:

mor: Ska du ha tights under?

systerdotters kompis: Det heter väl leggings?

systerdotter: Gör det?

syster: Men vad är cykelbyxor då?!

systerdotter: Äsch, vi säger tights, det är mycket innare.

jag visste inte om jag skulle känna mig smart eller totalkorkad. antagligen lite både och.

igår genomförde jag en reningsritual. det ingår i magikursen. det kändes riktigt bra. och spännande. och någonting hände faktiskt. idag har jag nämligen lockigt hår.

det är många år sedan jag frivilligt gick utanför dörren med självlockarna studsande över axlarna. plattången har varit min närmsta vän. så har jag trivts. platta, livlösa, kontrollerade hårstrån. men när jag genomförde reningsritualen kände jag att jag vill vara jag. med det menar jag osminkad, oparfymerad, ofixad. jag ville vara mig själv så långt det kunde gå.

hur jag genomförde min ritual håller jag för mig själv. effekten håller dock i sig. alltså cyklade jag till jobbet med lockarna i ett hårband. på eftermiddagen släppte jag ut dem så de fick dansa i vinden. och konstigt nog. det kändes lite mysigt. 

igår rattades Gröna Faran iväg till en rörig gård på vischan. det nya hemmet. för Faran. hos en trevlig familj med många små hus överallt, kattungar som klättrade omkring i telefonstolpar, tretton hästar på morotsjakt, gosiga hundar, bräkande får och galna golande tuppar. gården var täckt av skrot, vrak, delar, påbörjade projekt och guldgruvor. mitt i all röra satt jag och drack te tillsammans med främmande människor och pratade som om vi var grannar. kanske blir det lite socialisolerat med alla åkrar runt omkring?

vemod. ett hjärta tungt av vemod. en själ född fri. blandade känslor krockade huller om buller efter sista åkturen med Gröna Faran. jag borde söka för det där. frihetskänslan tog överhanden och jag somnade nästan genast. så var det över. bilstressen. storhandlandet. panikkörandet. vilken lättnad. 

idag togs första cykelturen till jobbet. jag gick upp en halvtimme tidigare. det gjorde ingenting. jag bar ned cykeln två trappor för att kunna komma ut genom porten. det gjorde ingenting.  det är en sjujävla uppförsbacke till jobbet. det gjorde ingenting. efter arbetsdagen kånkade jag upp cykeln för trapporna igen. inte heller det gjorde någonting. 

för ovanlighetens skull har en rätt sak hänt i rätt tid. fantastiskt.